Korintierbrevet 13:1,2

För 30 år sedan bodde jag söder om Södertälje och hade pendlat till Stockholm i 20 år. Jag var trött på det och tänkte att jag måste kunna få ett lärarjobb i Södertälje. Jag hade tre betyg i pedda och undervisat i engelska, så Jag ringde kommunen och inom en timma hade jag ett vikariat på en ekumenisk folkhögskola. Det var ämnet svenska, men snart hade jag alla ämnen som fanns utom musik och slöjd. Jag var där i två år. På skolgården står ett litet kapell och där har man morgonbönen. Jag blev tillfrågad om jag hade något emot att ta en morgonbön och det hade jag ju inte. Kyrkan är inget nytt för mig. Det gick på schema mellan lärarna. Vad skulle jag tala om. Jag tror ju inte på slumpen och vet inte hur jag hittade korintierbrevet 13:1,2, men texten har föjt mig och hänger på mitt kylskåp. Den är så sann. Vilka psalmer jag valde minns jag inte.

"Om jag talade både människors och änglars tungomål, men icke hade kärlek, så vore jag allenast en ljudande malm eller en klingande cymbal. Och om jag har profetians gåva och visste alla hemligheter och ägde all kunskap, och om jag hade all tro, så att jag kunde förflytta berg, men icke hade kärlek, så vore jag inget."

 

0
Feed